7 min lästid
Skoguide: Så väljer du löparskor för distansträning.

Att välja löparskor kan verka krångligt – men det är det inte! Här berättar Runner’s Worlds skoredaktör Christer Wernhult hur du kan tänka när du letar efter nya distansträningsskor. Du får också tips på tolv modeller från Stadiums stora utbud av löparskor.

Hej Christer! Du är skoredaktör för Runner’s World, och har arbetat med löparskor i över fyrtio år. Vad ska man tänka på när det gäller att välja löparskor för distansträning?
– Du kan börja med att titta på hur dina fotvalv är uppbyggda, det säger nämligen en hel del om din fots funktion. Låga fotvalv, det som också kallas plattfot, betyder ofta att man har stor rörlighet i fötterna och en stor pronationsrörelse. Då kan en stabil träningssko vara att föredra. Stela fötter med höga fotvalv mår oftast bättre av en mjuk, stötabsorberande mellansula.

Vad betyder pronation?
– Pronationsrörelsen är fotens inbyggda stötdämpningsmekanism. Det betyder att en del av stötkraften från underlaget absorberas genom att foten rullar genom steget. Det sker oftast från hälens yttre kant, diagonalt över fotsulan till stortåleden. Det är denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, som kallas för pronation.

Christer Wernhult är skoredaktör för Runner’s World, Sveriges största löpartidning. Foto: Luca Mara

Är det dåligt att pronera?
– Nej, tvärtom. Pronation är en helt naturlig rörelse som syftar till att åstadkomma mjuka landningar mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor, vilket kallas för överpronation. Att överpronation orsakar överbelastningsskador är inte vetenskapligt belagt, men mycket tyder på att det kan vara bra att hålla den här pronationsrörelsen inom ett visst rörelseomfång.

Hur vet man om man överpronerar?
– Det kan man se genom att bakifrån kolla in hur löparens fot belastas under löpning. Överpronation är när hälvinkeln mot underlaget blir alltför stor, så att foten tippar kraftigt inåt under markkontakten. Har man ett par välanvända löparskor kan också ett tydligt slitage av yttersulan under stortån vara en indikation på att man överpronerar. Har man en överpronation, som ofta beror på en överrörlig fot, kan man gynnas av en mer stabil löparsko som ger foten stöd i ytterlägena.

Kan man pronera för lite?
– Ja, pronationsrörelsen kan vara för liten. Det kallas för att man underpronerar, men det är ganska ovanligt. Har man väldigt stela fötter med höga fotvalv kan man ha den här tendensen. Då gynnas man oftast av mjuka, väldämpade löparskor utan inbyggd stabilitet eftersom den här typen av fötter då är relativt dåliga stötdämpare.

Har kroppsvikten någon betydelse för valet av löparskor?
– Väger du mycket så titta i första hand efter skor med en kraftigt uppbyggd, väldämpad mellansula och förstärkningar i ovandelen. Den typen av konstruktioner håller oftast längre än vad väldigt lätta löparskor gör om man är en storvuxen löpare.

Om jag är nybörjare räcker det väl med den billigaste, enklaste modellen?
– Nja, den som inte är så erfaren eller som är relativt otränad behöver snarare extra mycket hjälp av sina löparskor. Det finns enormt många bra modeller i mellanprisklassen som i princip är lika bra som de dyraste när det gäller funktion och material. Dessutom är det roligare att springa om man har ett par bra, sköna löparskor på fötterna.

Behöver man ha koll på sin löpteknik när man ska välja nya löparskor för distansträning?
– Ja, men det är egentligen inte så krångligt som det kan låta. Vet du att du landar hårt på hälarna så kan du med fördel välja en något mer uppbyggd mellansula. Är du en erfaren löpare som landar lite mer på mitten av foten kanske du kan välja en sko med en något mindre skillnad i sulans höjd mellan häl och tå, det som kallas för häldropp.

– Det finns skomodeller med ett häldropp från noll millimeter, där foten placeras helt horisontellt med underlaget. Men det vanligaste är att hälen är runt tio millimeter högre än skons främre del. En sådan modell, alltså med ett högre häldropp, är oftast lite snällare mot hälsenor och vader än modeller med ett väldigt lågt häldropp.

Finns det risk att man skadar sig om man köper fel sorts löparsko?
– Nja, skador relaterade till löpträning handlar inte i första hand om skornas konstruktion utan är nästan alltid en effekt av att man kör på för hårt för tidigt. Så ha tålamod, ta det varligt och var uppmärksam på kroppens varningssignaler – då har du goda förutsättningar att klara dig från skador.

– Fel typ av träningssko, till exempel en modell som inte är tillräckligt stabil för ditt sätt att löpa, kan däremot öka skaderisken. På liknande sätt kan ett par alltför slitna skor bidra till överbelastningsskador. Oftast är det mellansulans stötdämpande egenskaper som avgör livslängden på dina träningsskor.

Måste man köpa löparskor med kolfiberplatta i?
– Den nya teknologin med studsiga, tjocka mellansulor med integrerade kolfiberplattor har bevisad effekt för vår förmåga att kunna springa snabbare vid samma ansträngning – i tester har man kunnat visa upp till fyra procent förbättring av löpekonomin som det kallas. De flesta av kolfibermodellerna är därför också konstruerade med prestationen i fokus, vilket innebär att de oftast inte har samma slitstyrka som mer traditionella träningsmodeller.

– För vanlig löpträning räcker det däremot gott och väl med löparskor utan kolfiberplatta. Dessa träningsmodeller har också kunnat dra nytta av den snabba teknologiska utvecklingen. Det gäller inte minst den nya typ av skummaterial som används i mellansulorna, som både ger mer dämpning och en bättre energiretur än vad de gjorde förr – de ger bättre studs i steget helt enkelt.

Många löparskor ser ju väldigt höga och tunga ut – är det verkligen bra?
– Det är en effekt av att de nya skummaterialen är lättare, vilket gör att man kan använda mer av dem i mellansulorna. Så även om skornas sulplattformar ser stora och klumpiga ut, är de generellt faktiskt lättare och mer väldämpade än tidigare.

Många moderna löparskor har höga mellansulor, som här på NB Fresh Foam 1080 v 13.

Wow, det låter ju fantastiskt. Är det några andra teknologiska framsteg jag bör känna till?
– Många moderna skomodeller har en uppåtvinklad sulgeometri, från hälen till framfoten. Det kallas för ”rocker” på engelska, alltså att sulplattformen är vaggliknande. Tanken är att detta ska underlätta för foten att rulla framåt i steget, från det att foten landar på marken tills tårna skjuter ifrån.

Själva yttersulan – hur vet jag vilket mönster som är bäst för mig?
– Distansskor för mängdträning har yttersulor med ett ganska blygsamt mönster anpassat för löpning på hårda underlag, som asfalt. Materialet består oftast av en relativt mjuk gummiblandning för att ge grepp. Det är bara om du funderar på att springa i terräng, det som kallas för trail, eller behöver extra grepp under vintern som du behöver fundera på yttersulans mönster – och för den typen av löpning finns det specifika skomodeller.

Hur ska man tänka kring skostorlek?
– Välj en storlek som känns bra på foten, där ovandelen smiter åt skönt utan att klämma på fotens sidor. Skon bör vara så pass lång att du har en tummes bredd mellan stortån, om det är din längsta tå, och skospetsen. Då har foten plats att röra sig under löpning och du minimerar risken för att drabbas av blåa naglar på grund av att foten stöter i skons främre del.

Kan man utgå från samma storlek som man har på sina vanliga skor?
– Tyvärr stämmer storlekarna på träningsskor dåligt med vad vi är vana vid från våra vardagsskor. Generellt behöver man gå upp en storlek när det gäller löpträningsskor – men det är förstås viktigare hur skon känns på foten än vilken storlek det står att den har.

Ska man ha någon särskild typ av strumpor när man provar löparskor?
– Om du har ett par funktionsstrumpor du brukar springa i så är det förstås en bra idé att ta med dem, men annars brukar det finnas strumpor att låna i butikerna. Det kan också vara bra att testa löparskor sent på dagen då foten är som mest svullen, precis som de gärna blir när man har sprungit en längre sträcka.

Något mer jag ska tänka på innan jag slår till?
– Det viktigaste när det gäller löparskor är faktiskt något så enkelt som att de ska kännas bra för dig. Så jag rekommenderar framför allt att du provar skorna ordentligt innan köp. Dagens löparskor är generellt väldigt bra, och behöver inte springas in under en inkörningsperiod. Men det är bara du som kan avgöra om skorna är bra för just dig, så ta gott om tid på dig och känn efter i butiken. Köper du skorna från stadium.se är det därför viktigt att du också går omkring med dem hemma, inomhus, innan du inviger dem på en löparrunda.

Läs också: Så väljer du trailskor

Läs också: Snabba superskor för träning och tävling

Läs också: Så hittar du rätt passform på löparskor