Cykelguiden
Det är en djungel av cyklar därute
Som ofta när man väljer sportutrustning är funktionen det viktigaste när man bestämmer sig för vilken cykel man ska ha. Det finns en mängd parametrar man bör ta med i beräkningen: Vad har du tänkt att använda cykeln till? Hur långa sträckor har du tänkt köra och på vilket underlag du mestadels kommer cykla? Hur ofta tänker du använda cykeln?
Pendlar man långa sträckor eller kör tuff terräng så blir de olika komponenterna på cykeln – däck, växlar, bromsar, stötdämpning och så vidare – viktigare än om man ”bara” ska cykla för att köpa mjölk eller åker kortare sträckor i stadsmiljö.
Det gör också att cykling i hög utsträckning är en materialsport. Man får i väldigt hög utsträckning vad man betalar för – och det gäller att bestämma sig för vilken nivå man vill lägga sig på. Det går att nörda ned sig rejält i dyra skivbromsar och lättviktsramar om man med tiden utvecklar ett djupare intresse. Samtidigt som man lika gärna kan lägga sig på en enklare nivå om man inte har tänkt sig mer avancerad träning eller pendling.
Fråga dig själv vad du vill använda cykeln till. Tänk efter ordentligt innan och välj rätt. Prova gärna cykeln i butik eller, om du tänker handla online, ha bra koll på vilken cykeltyp och storlek som passar dig bäst. Kör du mest i stadsmiljö är kanske inte en mountainbike optimal, långpendlar du är möjligen inte en enklare citybike rätt och kör du mest i skogsterräng är inte en racer det bästa valet.
Cykeltyper
Olika cykeltyper, olika behov
Cykel som cykel? En gång i tiden kanske, men de senaste trettio åren har cykelutbudet blivit allt bredare och mer splittrat. Sedan etableringen av mountainbike i nittiotalets början har cyklingen blivit allt mer specialiserad och anpassad efter funktion. Mountainbikens funktioner har sedan i sin tur inspirerat nya sorters cyklar som använder MTB:ns egenskaper men anpassat dem till miljöer som inte nödvändigtvis är lika präglade av tuff terräng. Vad ska man då tänka på när det gäller några av de stora cykelgrupperna?
Cykel som cykel? En gång i tiden kanske, men de senaste trettio åren har cykelutbudet blivit allt bredare och mer splittrat. Sedan etableringen av mountainbike i nittiotalets början har cyklingen blivit allt mer specialiserad och anpassad efter funktion. Mountainbikens funktioner har sedan i sin tur inspirerat nya sorters cyklar som använder MTB:ns egenskaper men anpassat dem till miljöer som inte nödvändigtvis är lika präglade av tuff terräng. Vad ska man då tänka på när det gäller några av de stora cykelgrupperna?
Citybike
En vanlig klassisk cykeltyp som i regel används för kortare sträckor. Brukar ha mellan tre till sju växlar. Ett komplement för att komma snabbare till jobb, skola och tunnelbana.
En vanlig klassisk cykeltyp som i regel används för kortare sträckor. Brukar ha mellan tre till sju växlar. Ett komplement för att komma snabbare till jobb, skola och tunnelbana.
Mountainbike
MTB-cyklar används idag av många till träning i svår terräng och har utvecklats i en rad olika riktningar som till exempel cross-country.
För att få så bra kontroll som möjligt bör man inte välja en för stor mountainbike. För att man ska kunna manövrera en MTB i branta backar, på skogsstigar och sliriga grusvägar måste cykeln kunna kontrolleras enkelt.
Mountainbiken hade tidigare oftast 26-tums-hjul, vilket gjorde dem lätthanterliga i svår terräng. Med tiden har både en större variant på 29 tum och ett mellanting på 27,5 vuxit sig allt mer populära. Just när det gäller MBT är hjulstorleken särskilt viktigt, då den styr hur snabbt man får fart på cykeln. Ett mindre hjul har bättre kontroll och är lättare att få i rullning, men när man väl kommit upp i fart krävs det mer kraft för att bibehålla den än med 29 tum. Det större hjulet har ett bättre grepp och högre stabilitet. Då det har större markkontakt så känns hinder som trädrötter och stenar mindre. För många är 27,5 tum den perfekta mellanvägen.
MTB-cyklar används idag av många till träning i svår terräng och har utvecklats i en rad olika riktningar som till exempel cross-country.
För att få så bra kontroll som möjligt bör man inte välja en för stor mountainbike. För att man ska kunna manövrera en MTB i branta backar, på skogsstigar och sliriga grusvägar måste cykeln kunna kontrolleras enkelt.
Mountainbiken hade tidigare oftast 26-tums-hjul, vilket gjorde dem lätthanterliga i svår terräng. Med tiden har både en större variant på 29 tum och ett mellanting på 27,5 vuxit sig allt mer populära. Just när det gäller MBT är hjulstorleken särskilt viktigt, då den styr hur snabbt man får fart på cykeln. Ett mindre hjul har bättre kontroll och är lättare att få i rullning, men när man väl kommit upp i fart krävs det mer kraft för att bibehålla den än med 29 tum. Det större hjulet har ett bättre grepp och högre stabilitet. Då det har större markkontakt så känns hinder som trädrötter och stenar mindre. För många är 27,5 tum den perfekta mellanvägen.
Elcykel
En elcykel är i grunden en vanlig cykel som utrustats med en elektrisk hjälpmotor. Ett självklart val för dig som vill ta dig fram enkelt och snabbt – perfekt vid cykelpendling. Motorn är placerad antingen på framhjulet, centralt i vevpartiet eller vid bakhjulet och batteriet är integrerat i pakethållaren eller på ramens underrör.
En elcykel är i grunden en vanlig cykel som utrustats med en elektrisk hjälpmotor. Ett självklart val för dig som vill ta dig fram enkelt och snabbt – perfekt vid cykelpendling. Motorn är placerad antingen på framhjulet, centralt i vevpartiet eller vid bakhjulet och batteriet är integrerat i pakethållaren eller på ramens underrör.
Racer
När det gäller racers, eller landsvägscyklar som de också kallas, är vikten viktigare än för andra cykeltyper. Eftersom de främst är tänkta för längre sträckor vill man ha så lite som möjligt att trampa med sig. Även cykelns geometri blir grundläggande i den här kategorin, eftersom man sitter framåtlutad mycket mer och under längre stunder än på till exempel en mountainbike. Se därför till att testa cykeln ordentligt i butik innan köp, så att avstånd mellan sadel och styre känns rätt och du sitter bekvämt.
Det kan vara värt att testa en instegsmodell för nybörjare för att hitta rätt nivå och därifrån bygga på eller köpa en mer avancerad modell. Tänk också på hur du kommer sitta. Ju mer avancerad din cykling blir – och ju längre sträckor du kör – desto mer framåtlutad kommer du vara under din färd. Racercyklarna har med åren också utvecklats och har i utformning mer tagit hänsyn till vardagscyklisten, då de tidigare nästan uteslutande byggde på tävlingscyklarnas utformning.
Till den här kategorin räknas också så kallade ”fixies” som var ett väldigt vanligt inslag i framför allt svenska storstäder för ett par år sedan.
När det gäller racers, eller landsvägscyklar som de också kallas, är vikten viktigare än för andra cykeltyper. Eftersom de främst är tänkta för längre sträckor vill man ha så lite som möjligt att trampa med sig. Även cykelns geometri blir grundläggande i den här kategorin, eftersom man sitter framåtlutad mycket mer och under längre stunder än på till exempel en mountainbike. Se därför till att testa cykeln ordentligt i butik innan köp, så att avstånd mellan sadel och styre känns rätt och du sitter bekvämt.
Det kan vara värt att testa en instegsmodell för nybörjare för att hitta rätt nivå och därifrån bygga på eller köpa en mer avancerad modell. Tänk också på hur du kommer sitta. Ju mer avancerad din cykling blir – och ju längre sträckor du kör – desto mer framåtlutad kommer du vara under din färd. Racercyklarna har med åren också utvecklats och har i utformning mer tagit hänsyn till vardagscyklisten, då de tidigare nästan uteslutande byggde på tävlingscyklarnas utformning.
Till den här kategorin räknas också så kallade ”fixies” som var ett väldigt vanligt inslag i framför allt svenska storstäder för ett par år sedan.
TÄNK PÅ ATT
- En detalj som ibland glöms bort vid cykelköp är cykelns vikt. Det finns många anledningar till att välja en lätt cykeltyp – inte minst när det handlar om hanteringen vid själva cyklingen. En annan anledning är att cykeln blir smidigare att bära. Många förvarar i dag cykeln i den egna bostaden. Använder man cykeln mycket och den är onödigt tung kan det bli rätt ansträngande att släpa den upp och ned för trappor. Om du har tänkt dig en sådan förvaringslösning – välj en så lätt cykelvariant som möjligt!
Cykelcross
Cykelcross eller cyclocross är en tävlingsgren inom cyklingen som erbjuder så tuff skogscykling att man i vissa passager till och med kanske tvingas att kliva av sadeln och helt enkelt bära cykeln över olika hinder.
Grenen började växa fram redan på 60-talet, men har framför allt vuxit i popularitet de senaste fem-sex år sen. Därmed har också cyklarna man använder blivit allt vanligare – ett slags mellanting mellan landsvägsracer och mountainbike, med bra stadga och relativt breda hjul för fartstabilitet, men samtidigt en lätt ram. En cyclocross har i de flesta fall skivbromsar med mekaniska landsvägsväxlar.
Cykelcross eller cyclocross är en tävlingsgren inom cyklingen som erbjuder så tuff skogscykling att man i vissa passager till och med kanske tvingas att kliva av sadeln och helt enkelt bära cykeln över olika hinder.
Grenen började växa fram redan på 60-talet, men har framför allt vuxit i popularitet de senaste fem-sex år sen. Därmed har också cyklarna man använder blivit allt vanligare – ett slags mellanting mellan landsvägsracer och mountainbike, med bra stadga och relativt breda hjul för fartstabilitet, men samtidigt en lätt ram. En cyclocross har i de flesta fall skivbromsar med mekaniska landsvägsväxlar.
Hybrid
Som namnet antyder en blandning av influenser från alla andra cykelgenrer och hybrider är ofta ett slags mix av MTB och ”vanliga” cyklar för stadscykling, vilket också gör den svår att ringa in – hybrid som begrepp är så brett och rymmer så mycket att det ibland är svårt att kategorisera dem. De har ofta smalare och inte lika grova däck som MTB, men fortfarande bra grepp även på, säg, en grusväg, vilket gör dem till utmärkta pendlarcyklar.
Hybridcyklar har ofta utanpåliggande växlar, det vill säga att kedjan styrs till olika drev på utsidan av navet och framdrevet, vilket passar perfekt för vardagscykling och enklare terrängcykling. Samtidigt ska man vara beredd på att denna växellösning innebär större omskötsel. Rengöring och oljning av kedjan bör ske regelbundet, och det gör man själv enkelt, men kontroll av bromsar och växlar bör göras av en expert ungefär en gång om året. I alla fall om man är nybörjare. När det gäller hjulstorlek har en hybrid alltid 28 tum.
Som namnet antyder en blandning av influenser från alla andra cykelgenrer och hybrider är ofta ett slags mix av MTB och ”vanliga” cyklar för stadscykling, vilket också gör den svår att ringa in – hybrid som begrepp är så brett och rymmer så mycket att det ibland är svårt att kategorisera dem. De har ofta smalare och inte lika grova däck som MTB, men fortfarande bra grepp även på, säg, en grusväg, vilket gör dem till utmärkta pendlarcyklar.
Hybridcyklar har ofta utanpåliggande växlar, det vill säga att kedjan styrs till olika drev på utsidan av navet och framdrevet, vilket passar perfekt för vardagscykling och enklare terrängcykling. Samtidigt ska man vara beredd på att denna växellösning innebär större omskötsel. Rengöring och oljning av kedjan bör ske regelbundet, och det gör man själv enkelt, men kontroll av bromsar och växlar bör göras av en expert ungefär en gång om året. I alla fall om man är nybörjare. När det gäller hjulstorlek har en hybrid alltid 28 tum.
TÄNK PÅ ATT
- Oavsett vilken typ av cykel man väljer ska man tänka på vilka komponenter som behövs utifrån vilken terräng man främst tänker köra på. Kör man till exempel uteslutande sin hybrid eller MTB i stadsmiljö, snarare än i skogen, behöver man inte lika mycket dämpning, eller ingen alls, i framgaffel och man kan även välja en modell med tunnare däck.
Ramen
Vilken storlek ska man välja?
Vilken storlek på ram man ska ha är ingen exakt vetenskap, särskilt inte när olika modeller skiljer sig väldigt mycket åt, men icke desto mindre viktigt. Ramstorleken bestämmer i hög utsträckning vilken komfort du får. Din kroppslängd är en aspekt när du ska välja, men den är inte allt. Har du till exempel långa ben, men relativt kort överkropp, kan pedalavståndet vara helt perfekt medan avståndet till styret bli för långt. Prova dig fram eller mät dig själv och jämför med cykelns olika mått som de presenteras på hemsidan eller i butik.
Värt att notera är att olika tillverkare kan använda olika mätsystem för att bestämma sina storlekar, där vissa mäter från centrum av vevaxeln till ramens övre rörs mitt (det kallas CC) och andra från centrum av vevaxeln till toppen av sadelröret (som kallas CT). I det tidigare fallet kan det vara så att du kommer behöva gå ned en storlek.
Med en bra sittställning, med lagom avstånd till styret och pedalerna, kan man undvika ryggont och få en så effektiv och kraftutnyttjande cykling som möjligt. Dock ska man komma ihåg att vad som är bra sittställning på en cykeltyp inte behöver vara det på en annan. På en cykel av racertyp sitter man ned statiskt mycket medan man på en MTB i högre utsträckning växlar mellan sittande och stående. Eftersom det är man själv som driver cykeln påverkar komforten direkt prestandan.
Vilken storlek på ram man ska ha är ingen exakt vetenskap, särskilt inte när olika modeller skiljer sig väldigt mycket åt, men icke desto mindre viktigt. Ramstorleken bestämmer i hög utsträckning vilken komfort du får. Din kroppslängd är en aspekt när du ska välja, men den är inte allt. Har du till exempel långa ben, men relativt kort överkropp, kan pedalavståndet vara helt perfekt medan avståndet till styret bli för långt. Prova dig fram eller mät dig själv och jämför med cykelns olika mått som de presenteras på hemsidan eller i butik.
Värt att notera är att olika tillverkare kan använda olika mätsystem för att bestämma sina storlekar, där vissa mäter från centrum av vevaxeln till ramens övre rörs mitt (det kallas CC) och andra från centrum av vevaxeln till toppen av sadelröret (som kallas CT). I det tidigare fallet kan det vara så att du kommer behöva gå ned en storlek.
Med en bra sittställning, med lagom avstånd till styret och pedalerna, kan man undvika ryggont och få en så effektiv och kraftutnyttjande cykling som möjligt. Dock ska man komma ihåg att vad som är bra sittställning på en cykeltyp inte behöver vara det på en annan. På en cykel av racertyp sitter man ned statiskt mycket medan man på en MTB i högre utsträckning växlar mellan sittande och stående. Eftersom det är man själv som driver cykeln påverkar komforten direkt prestandan.
Återigen – välj utifrån dina behov. Ramen ska ge dig ett bekvämt avstånd till styret och en skön sittställning.
Cykel till barn
Inget att växa in i – barncyklar
Först och främst: en cykel är inget man kan köpa för att barn ska ”växa in i”. Storleken ska, för att cykeln och därmed barnet ska kunna vara säker, vara rätt från början. Därför bör barncyklar alltid testas noga.
Det finns två saker som är särskilt viktiga: barnet ska kunna ha fötterna i marken från sadelsittande läge och det ska kunna vrida styret 90 grader utan att behöva släppa taget. Två grundpelare om man vill att ens barn ska kunna cykla så säkert som möjligt.
När man väl hittat rätt storlek kan man sedan fundera kring vilken typ av bromsar man ska använda. En del väljer en kombination av hand- och fotbroms, andra bara handbroms. Fotbroms kan vara att föredra för de allra yngsta, som ofta har mer utvecklade ben- än handmuskler, men efter det bör man överväga handbroms.
Många äldre är uppväxta med fotbroms och det kommer då naturligt att man vill att ens barn också ska ha det, men faktum är att reflexerna i händerna är snabbare n i ben och fötter. När man fotbromsar måste man också ha pedalerna i rätt läge, vilket kan innebära att det dröjer ett halvt varv innan det går att bromsa. Handbromsen går snabbare. Dessutom har nästan alla vuxencyklar numera bara handbroms, så det kan vara bra att lära sig att använda dem redan från början.
Först och främst: en cykel är inget man kan köpa för att barn ska ”växa in i”. Storleken ska, för att cykeln och därmed barnet ska kunna vara säker, vara rätt från början. Därför bör barncyklar alltid testas noga.
Det finns två saker som är särskilt viktiga: barnet ska kunna ha fötterna i marken från sadelsittande läge och det ska kunna vrida styret 90 grader utan att behöva släppa taget. Två grundpelare om man vill att ens barn ska kunna cykla så säkert som möjligt.
När man väl hittat rätt storlek kan man sedan fundera kring vilken typ av bromsar man ska använda. En del väljer en kombination av hand- och fotbroms, andra bara handbroms. Fotbroms kan vara att föredra för de allra yngsta, som ofta har mer utvecklade ben- än handmuskler, men efter det bör man överväga handbroms.
Många äldre är uppväxta med fotbroms och det kommer då naturligt att man vill att ens barn också ska ha det, men faktum är att reflexerna i händerna är snabbare n i ben och fötter. När man fotbromsar måste man också ha pedalerna i rätt läge, vilket kan innebära att det dröjer ett halvt varv innan det går att bromsa. Handbromsen går snabbare. Dessutom har nästan alla vuxencyklar numera bara handbroms, så det kan vara bra att lära sig att använda dem redan från början.
TÄNK PÅ ATT
- Köp aldrig för stor cykel till ett barn. Låt hen prova i butik om fötterna når ned i marken helt och se till att styret kan vridas utan att händerna behöver lämna det.
Hel och ren – skötsel för cykeln
Viktigast för att få cykeln att hålla så länge som möjligt är att hålla den ren. Det kan vara lockande att bara hoppa av cykeln, låsa den och ta hissen upp till kontoret eller rusa upp för trapporna hem, men försök att ta ett par minuter till att ta bort den värsta, rostskapande, smutsen med en trasa eller handduk. Särskilt om vädret är blött. Att torka av cykeln vid behov är det absolut enklaste sättet att få den att räcka längre.
Att med hyfsat jämna mellanrum smörja kedjan och byta bromsbelägg och vevdelar kontinuerligt gör också sitt till. Smörj med måtta dock, att dränka kedjan i olja gör oftast bara att det fastnar smuts på den. Eller att oljan hamnar på dig.
Ett enkelt sätt att hålla koll på hur cykeln mår är faktiskt att lyssna på den. Man hör ofta om något inte stämmer med växlarna eller bromsarna. Det handlar dels om att cykeln ska leva så länge som möjligt, dels om säkerhet. Håller man smutsen borta minskar man risken för att kedjan hoppar till exempel.
Viktigast för att få cykeln att hålla så länge som möjligt är att hålla den ren. Det kan vara lockande att bara hoppa av cykeln, låsa den och ta hissen upp till kontoret eller rusa upp för trapporna hem, men försök att ta ett par minuter till att ta bort den värsta, rostskapande, smutsen med en trasa eller handduk. Särskilt om vädret är blött. Att torka av cykeln vid behov är det absolut enklaste sättet att få den att räcka längre.
Att med hyfsat jämna mellanrum smörja kedjan och byta bromsbelägg och vevdelar kontinuerligt gör också sitt till. Smörj med måtta dock, att dränka kedjan i olja gör oftast bara att det fastnar smuts på den. Eller att oljan hamnar på dig.
Ett enkelt sätt att hålla koll på hur cykeln mår är faktiskt att lyssna på den. Man hör ofta om något inte stämmer med växlarna eller bromsarna. Det handlar dels om att cykeln ska leva så länge som möjligt, dels om säkerhet. Håller man smutsen borta minskar man risken för att kedjan hoppar till exempel.
Se till att hålla däcken pumpade för att undvika punktering
Med välpumpade däck rullar cykeln lättare. Med jämna mellanrum bör man också ersätta delar – allt på cykeln som man kan ta bort är slitagedelar som kommer behöva bytas ut. För att dra ut på det ska man försöka hålla rent och välsmort. Gör man det går växlarna smidigare, bromsarna tar bättre och kedjan rostar inte. Kör man mycket i lera eller tufft väder så kan man helst göra rent efter varje tillfälle man använt cykeln. Om man mer standardkör på asfalt så kanske det räcker med varannan vecka.
Med välpumpade däck rullar cykeln lättare. Med jämna mellanrum bör man också ersätta delar – allt på cykeln som man kan ta bort är slitagedelar som kommer behöva bytas ut. För att dra ut på det ska man försöka hålla rent och välsmort. Gör man det går växlarna smidigare, bromsarna tar bättre och kedjan rostar inte. Kör man mycket i lera eller tufft väder så kan man helst göra rent efter varje tillfälle man använt cykeln. Om man mer standardkör på asfalt så kanske det räcker med varannan vecka.
TÄNK PÅ ATT
- Om du inte är händig eller van vid att byta ut delar på cykeln är det bra att undersöka vilka möjligheter det finns för service och reparationer i närheten. Med tanke på skillnaden i tidsåtgång är det ofta värt att betala ett proffs att lösa ett problem som det skulle ta dig betydligt längre tid att fixa.
Tillbehör
Från hjälm till handskar – de bästa tillbehören
Ett tillbehör som alltid ska finnas, oavsett vilken modell man väljer eller var man bruka cykla, är hjälm. Komforten är viktig, men det kan också vara värt att investera i en hjälm med MIPS (Multi-directional Impact Protection System). Det är ett system som skyddar mot rotationsvåld mot hjärnan, som uppstår när man faller mot marken med vinkel och som kan orsaka hjärnskador. Med MIPS reduceras kraften/rotationsvåldet genom att inner- och ytterdelen av hjälmen kan glida relativt mot varandra.
När det gäller andra tillbehör som skor och handskar så är de framför allt viktiga för landsvägsförare på racers, men kan också vara fördelaktiga för mountainbike-förare som tränar mycket och kör längre sträckor utan hopp. Om man däremot hoppar mycket är det så klart fördelaktigt att ha fria löst sittande skor, för balansens skull. Man ska lätt kunna sätta ned fötterna i marken.
Ett annat viktigt tillbehör, som man kanske inte tänker på, är faktiskt låset. Inte minst av försäkringsskäl, utan ett godkänt lås minskar chansen att få ut någon ersättning vid stöld.
Ett tillbehör som alltid ska finnas, oavsett vilken modell man väljer eller var man bruka cykla, är hjälm. Komforten är viktig, men det kan också vara värt att investera i en hjälm med MIPS (Multi-directional Impact Protection System). Det är ett system som skyddar mot rotationsvåld mot hjärnan, som uppstår när man faller mot marken med vinkel och som kan orsaka hjärnskador. Med MIPS reduceras kraften/rotationsvåldet genom att inner- och ytterdelen av hjälmen kan glida relativt mot varandra.
När det gäller andra tillbehör som skor och handskar så är de framför allt viktiga för landsvägsförare på racers, men kan också vara fördelaktiga för mountainbike-förare som tränar mycket och kör längre sträckor utan hopp. Om man däremot hoppar mycket är det så klart fördelaktigt att ha fria löst sittande skor, för balansens skull. Man ska lätt kunna sätta ned fötterna i marken.
Ett annat viktigt tillbehör, som man kanske inte tänker på, är faktiskt låset. Inte minst av försäkringsskäl, utan ett godkänt lås minskar chansen att få ut någon ersättning vid stöld.
Kör man hårdare mountainbike-träning eller långa landsvägssträckor är det bra att ha med en extra slang och pump. Så man inte står utan om olyckan är framme när man är långt ifrån en verkstad eller sportaffär.
ORDLISTA
- RAM: Cykelns centrum, det vill säga den konstruktion som styre, sadel, hjul och pedaler sitter fast på. Vevarm – Den del av cykeln som roterar när man trampar på pedalerna och där kedjans bakre del är fastsatt.
- CC: En av två metoder som används när man mäter storleken på en cykels ram. Med CC så mäter man från vevarmens centrum till centrum av ramens övre rör.
- CT: För den andra mätmetoden utgår man också från vevarmens mittpunkt men mäter i stället upp till toppen av sadelröret, det vill säga till den öppning som man fäster sadeln i.
- MTB: Förkortning för ”mountainbike”, en terränggående cykeltyp med många växlar och breda och greppsäkert mönstrade däck. Den inflytelserika cykeltypen fick sitt genombrott i Kalifornien vid 70-talets mitt, men slog igenom bredare vid skiftet mellan 80- och 90-tal.
- RACER: Cykeltyp med rötterna i tävlingscyklingen som känns igen på sina bockstyren och på grund av det framåtlutade cyklister. Extremt avskalad och renodlad cykeltyp där det mesta ”onödigt” tagits bort för att göra den så snabb och lätt som möjligt.
- FIXIE: En form av racer som populariserades av cykelbud i New York. Namnet kommer från att cyklarna har fast nav (”fixed gear”) och pedalerna därmed roterar med hjulet. Fixies används i flera tävlingssammanhang (bland annat inom velodromcyklingen) och även som trickcykel.
- MIPS: När våra huvuden utsätts för till exempel en kraftig kollision så utsätts de för rotation, vilket våra hjärnor är särskilt känsliga för. Med utgångspunkten att dämpa kraften i rotationen har hjälmsystemet MIPS (Multi-directional Impact Protection System) utvecklats.