25 % för dig som är eller blir medlem.

Så väljer du rätt alpinstavar

Tycker du att stavar hör till den oglamourösa kategorin av utrustning som ”bara ska funka”? Staven kan faktiskt hjälpa dig mer än så i backen. Vi hjälper dig hitta rätt bland modeller, material och längder.

Det är stavarna du tar till hjälp när du ska fiska upp vanten du tappat i liften, dra ett trött barn eller staka den där sista halvmetern till after skin, eller? Moderna och välfungerande stavar kan faktiskt vara till mer nytta än så, även om det ska mycket till för att ett par perfekta stavar ska göra dig till en bättre skidåkare. Stavarna används för att hålla balansen i backen, lyckas med åkningen i tuff lutning och för att ta stöd när det behövs. Har du fel stavar kan du tyvärr få en dålig hållning med skador på köpet. Den här guiden hjälper dig att välja rätt och få ut så mycket som möjligt av stavarna.

Längd



Det absolut viktigaste när det kommer till skidstavar är längden. Det säger sig självt att en för kort stav tvingar din kropp att böja sig djupare än det är tänkt vilket resulterar i en sned åkning och stakning och kan innebära att du har större risk att drabbas av skador. En för lång stav riskerar att göra din åkning onödigt bakåtlutad och obalanserad och hamna i vägen när du åker.

Hitta rätt längd. För att hitta rätt stavlängd för normal åkning ska du stå med rak rygg och böja underarmen i linje mot marken, alltså med en vinkel på 90 grader. Ta tag under stavens truga med handen (den lilla plattan längst ned på staven) – stavens handtag ska då nudda marken när den är lagom lång.

Många tillverkare gör stavar som kan justeras i längd med ett enkelt handgrepp – eller helt fällas ihop för smidigare transport. Dessa stavar ”att växa i” är särskilt bra för barn som blir längre. De fungerar också bra om flera i familjen vill dela på samma stav.

Parkåkning. Vissa som åker avancerat, hoppar, åker mycket off-pist eller puckelpist vill ha kortare stavar för att de inte ska ”vara i vägen” i åkningen.

Topptursåkning. Har du tänkt traska uppför berget för egen maskin för att sedan åka nedför? Då är det ett par teleskopstavar du behöver: du ställer in en längd för turen upp, ändrar stavarna på toppen och åker nedför med en annan längd. För toppturen finns det också fiffiga stavar som bland annat kan mäta snödjup och lutning.


TÄNK PÅ ATT

  • Det är enklare att kapa en stav än att förlänga den. Så är du osäker: köp hellre för långa stavar än för korta.

VISSTE DU ATT

Många parkåkare väljer att åka helt utan stavar eller med betydligt kortare stavar än andra. Det är för att de ska kunna vara smidigare på rails och i hopp.




Teknik



Vare sig du åker mycket lift eller tar dig fram för egen maskin genom strapatser och traverser (ett ord som skidåkare lånat från franskan och som betyder ”korsa”) vill du inte bära runt på för mycket vikt.

Vikt. Dina skidstavar ska därför vara så lätta som möjligt, och moderna stavar har också blivit mycket lättare än tidigare. Det finns skidstavar i olika lättviktsmaterial som aluminium och kolfiber och generellt är aluminium något stryktåligare men tyngre. Rent generellt kan man säga att kolfiberstavar är för den som vill jaga gram i utrustningen och aluminium är det klart vanligaste materialet i stavar.

Handtag. Stavens handtag kan också göras i en rad olika material där plast, skum och kork är de vanligaste. Leta efter ett handtag som sitter skönt i din hand. Det finns också handtag vars remmar sitter fast runt handen hela tiden och som klickas i själva staven när du ska åka, de har fördelen att du slipper knöla på en rem efter liftturen.

Säkerhet. Även när det kommer till stavar har säkerhetstänket kommit långt de senaste åren. Numera finns det modeller som löser ut när trycket på staven blir för stort. Det fungerar ungefär så här: tänk att du susar nedför backen och plötsligt fastnar staven i ett träd. Då vill du att remmen runt din handled löser ut så att du inte drar axeln ur led. En sådan konstruktion är till exempel Lekis system Trigger S, som finns på flera modeller.

Trugor. En stav består av ett handtag, ett rör – och ”den där grejen längst ner”. Just den grejen kallas truga. Trugornas uppgift är att hindra staven från att glida för långt ned i snön. Större trugor används då snön är lättare och djupare och mindre trugor används till pistat och hårt underlag.


TÄNK PÅ ATT

  • En stav ska kännas lätt och smidig i händerna. Det gör att du slipper bli trött i armarna i onödan.

VISSTE DU ATT

Sporten acroski, även kallad skidbalett, stod på OS-programmet i Calgary 1988. Vann gjorde tysken Hermann Reitberger.




Ordlista



Trugor.
Plattan längst ned på staven som hindrar den från att sjunka för djupt ned i snön.
Teleskopstav. Modell som går att justera i längd. Varianter med två och fyra delar är vanligast.
Aluminium. Slitstarka stavar av metallen aluminium.
Carbon. Engelska för kol, används vanligen för att beskriva stavar med någon typ av kolfiberkonstruktion.
Trigger S. Tillverkaren Lekis teknik för att motverka skador i armar och axlar. Innebär att stavens rem löser ut vid för hårt tryck.
FlipJaw. Tillverkaren K2:s teknik för att justera längden på staven.
Utility hook. Funktionskrok för att till exempel lossa spännen på pjäxor.



Läs mer om hur du hittar rätt skidutrustning här:
Guide: Så väljer du rätt goggles