Idag är fotbollen mer eller mindre en allväders-året-runt-sport, särskilt på den absolut högsta nivån, men det var inte så förskräckligt länge sen som yttre faktorer faktiskt hindrade fotbollsspelande under delar av året. Till och med i länder som har ganska behagligt klimat. I skarven mellan 1920- och 30-tal ville därför Juan Carlos Ceriani göra fotbollen mer tillgänglig för alla, hela tiden. I hemlandet Uruguay började han experimentera med en typ av fotboll som skulle kunna spelas inomhus, i gympasalar och på basketplaner, för att man skulle kunna träna även då vädret eller andra faktorer inte tillät vanlig fotbollsträning.

Reglerna tog Ceriani från lite olika håll. Självklart har spelet först och främst väldigt mycket gemensamt med den traditionella fotbollen: den utövas med fötterna och kroppen, minus armarna, och två lag möter varandra och ska göra mål i burar på kortsidorna. Samtidigt har planen, precis som många gymnastiksalar, mått som en handbollsplan, och spelarna är bara fem per lag. Dessutom är målen betydligt mindre, speltiden kortare (2 x 20 minuter effektiv tid) och målvakten får delta i spelet en gång per anfall, men bara på den egna planhalvan.

Spelet som Ceriani skapade kom med tiden att kallas för futsal, från sammandragningar av portugisiskans futebol de salão eller spanskans futbal de salón, och spreds de kommande årtiondena över, framför allt, hela den sydamerikanska kontinenten. Inte minst till Brasilien, där futsal snabbt blev en av landets största sporter och satte sin prägel också på den vanliga fotbollen.

Brasilen dominerar
Tillsammans med den spontana strandfotbollen sägs det utbredda futsal-spelandet vara en av orsakerna till den höga tekniska nivån på brasilianska fotbollsspelare. Egenskaperna som premieras i futsal – instinktiv teknik, explosivitet och ohämmad offensiv – är också de som kanske värderas högst i den brasilianska, och i förlängningen sydamerikanska, fotbollen i stort.

Brasilien har, inte helt oväntat, också dominerat futsal på elitnivå. Bara vid ett tillfälle, det senaste mästerskapet i Colombia 2016, har landet missat prispallen i världsmästerskapen och av de åtta VM som spelats sedan 1989 har brassarna vunnit fem (av de övriga har Spanien två guld och Argentina ett).

Här hemma har det tagit tid för futsal att verkligen få fäste, trots att sporten ligger nära den för svenska fotbollsspelare väldigt bekanta inomhusfotbollen. Men kanske beror dröjsmålet också på just det: i och med att vi har haft vår egen variant har behovet av futsal inte varit så stort.

SvFF startar officellt herrlandslag
Först 2003 spelade det första svenska mästerskapet i futsal och två år senare spelades den första landskampen, då Sverige bjöds in till en turnering i Iran. Året efter startades också SM för damer och futsal började också klassificeras som den enda varianten av inomhusfotboll av Svenska Fotbollförbundet (SvFF).

Under 2010-talet växte sporten ytterligare. SvFF startade officiellt det svenska herrlandslaget 2012, vilket innebar att laget kunde medverka i kval till mästerskap, och damlandslaget startade 2018.

Utrustningen när man spelar futsal påminner i mångt och mycket om den man har i vanlig fotboll, men skiljer sig åt på två grundläggande sätt. Eftersom man spelar inomhus är skorna dobblösa och mer lika handbollsskor än vanliga utomhusfotbollsskor. Dessutom är bollen mindre än en vanlig fotboll och med en mer dämpad studs, allt för att gynna bollbehandlingen och det tekniska spelet.

Här är tre tips på futsalprodukter: