De stora tävlingarna på tennisens ATP-tour spelas ju nästan uteslutande i världsmetropoler. Australian Open i Sydney. Franska öppna i Paris. Wimbledon i London. US Open i Paris. Utöver dessa grand slam-turneringar handlar det bland annat om gruset i Rom och Madrid, om hardcourt i Toronto och München och ännu mer hardcourt i Moskva och Wien. Och så vidare.

Swedish Open – världens fjärde äldsta turnering – spelas däremot i Båstad, semesterparadiset på Bjärehalvön i nordöstra Skåne med lite över 5000 invånare. Banorna ligger bara ett stenkast eller två från staden och folklivet myllrar på och runt arenan. Kanske är det just den intima och gemytliga småstadskänslan, i kombination med en initierad publik och närheten till både strandliv och glamour, som gör att Swedish Open allt som oftast rankas högst av alla turneringar om spelarna på ATP-touren själva får välja.



Swedish Open och Båstad påminner på sätt och vis också tennisälskarna om sportens ursprung och grundläggande enkelhet. Här finns ju allt det som de allra flesta förknippar med tennisen – utomhusbanorna, spåren av det roströda gruset på de vita shortsen, julisolen som får en att trycka ned kepsen allt djupare i pannan. Även om det är storstjärnor som spelar mot varandra på centrecourten i Båstad så är de och miljön de spelar i också en erinran om att tennisen i grund och botten är en sport som vem som helst, oavsett ålder, kan spela. Med en utrustning som består av en racket, ett par bra skor, shorts, t-shirt, keps och ett rör med bollar. Det behöver inte vara svårare än så.