Olivia Schough – ett EM-hopp

Förra året vann hon OS-silver i Brasilien och slogs i toppen av Damallsvenskan med sitt Eskilstuna United. Nu hoppas Olivia Schough kunna vässa målskyttet ännu mer.

Eskilstuna visar inte upp sig från sin bästa sida. Allt det där som stadens stora rockband Kent brukar återkomma till i sina texter – kyla, vatten, lite ångest – är väldigt påtagligt den här dagen i slutet av mars. Det är rått och ruggigt och hotet om regn ligger hela tiden och lurar i en himmel som är lika grå som betongväggarna i korridorerna under läktarna på Tunavallen, arenan i de centrala delarna av staden där såväl det damallsvenska topplaget Eskilstuna United DFF som, från och med i år, herrallsvenska nykomlingen AFC Eskilstuna huserar.

Allt och alla ser lite blekt och glåmigt ut. Utom Olivia Schough då, som brunbränd leker med en neonfärgad boll framför fotograf Niclas Brunzells kamera i Tunavallens korridorer och på det konstgräs där hon snart ska spela damallsvensk premiär. Men så har också Uniteds stjärnanfallare just spelat Algarve Cup med landslaget i ett betydligt skönare, soligare och varmare Portugal. Även om resultaten – en knapp förlust mot Holland, en mållös match mot Kina och två vinster mot Australien och Ryssland – kanske inte var bländande. 

– Vi spelade inte vår bästa fotboll, men det är också så Algarve Cup fungerar för oss, säger Olivia när vi satt oss ned i Uniteds VIP-rum med utsikt över planen där AFC-spelarna dragit igång träningen. Det är sällan det går bra där, utan den fungerar mest som en turnering där vi testar och tränar på olika saker.

Det är heller inte i Portugal i mars som damlandslaget ska vara på topp under 2017. Den numera närmast klassiska träningsturneringen fungerar mest som mittpunkten på den resa som ska ta blågult från förra sommarens heroiska OS-insats till den här sommarens EM-turnering i Holland.

– När vi har tittat tillbaka på OS har vi fokuserat mycket på hur vi lyckades ta oss från botten till att kunna ta ett silver. För vi var verkligen nere i källaren efter den stora förlusten mot Brasilien i gruppspelet. Det var en riktig käftsmäll vi fick där. Samtidigt var det den som fick oss att sluta oss samman och ta oss an kvarts- och semifinalerna med en annan attityd.

Olivia

Det halvår som, när vi träffar Olivia, passerat sedan bragden i Brasilien har framför allt slagit fast två saker. Först och främst att det svenska landslaget, som under OS hade en så benhårt stark och taktiskt svårlöst defensiv att den frustrerade amerikanska storstjärnan Hope Solo beskrev de blågula spelarna som ”ett gäng fegisar” efter strafförlusten i kvartsfinalen, fortfarande är extremt svårt att göra mål på. Under de fyra Algarve Cup-matcherna i Portugal släpptes bara ett mål in.   

Samtidigt finns det – som det så ofta gör – en baksida också. Med undantag för 4-0-islossningen i cupens sista match mot blivande EM-motståndaren Ryssland så hade Sverige påtagligt svårt att producera mål nere i Portugal. På de tre föregående matcherna blev det bara ett framåt.

Olivia Schough är en av de som hoppas och tror att hon ska kunna bidra med fler mål framöver i landslaget, helst redan i det EM som kommer bli förbundskapten Pia Sundhages sista turnering. För att ta det steget och bli ännu bättre måste Olivia bli mer självisk på plan. 

– Pia pratar mycket om min fysik, berättar Olivia. Jag har bra uthållighet, men jag behöver bli ännu starkare, vara bättre på att hålla undan min försvarare och kunna ta för mig ännu mer. Sen behöver jag bli mer egoistisk, ännu bättre på att utmana en mot en och göra fler mål. 

Olivia har de senaste åren varit en forward som hellre spelar fram andra i ännu bättre lägen än tar egna avslut och som därmed utvecklats till en spelare som hittar luckor i den sista tredjedelen av planen. Förrförra säsongen vann hon assistligan i Dam-allsvenskan och även förra året stod hon för fler målgivande passningar än mål. Egentligen är det inget problem, tvärtom, så länge det blir mål spelar det inte så stor roll vem som gör dem, men det är ändå något som behöver vässas ytterligare.  

– Jag måste ibland påminna mig själv – och ska be vår tränare i Eskilstuna att påminna mig om det också – om att inte hela tiden söka passningen, berättar Olivia. Jag vill bli bättre på att försöka ta bollen framåt varje gång jag får den och se målet mer. Gå mer direkt på avslut.

Varifrån kommer den där instinkten att välja passningen i stället för att ta skott själv?

– Det har kanske funnits en brist på självförtroende förut. Jag har tänkt att någon annan gör mål bättre än vad jag gör. Sen vet jag ju om att jag är bra på att passa också, då vill jag göra det. 

Konkurrensen när det gäller de offensiva platserna – även efter att det stod klart att snabba och aviga Sofia Jakobsson missar EM på grund av en knäskada – är just nu också knivskarp. Vid sidan av mer eller mindre opetbara Lotta Schelin slåss, förutom Olivia, wspelare som Fridolina Rolfö, Pauline Hammarlund, det nyblivna Frankrikeproffset Stina Blackstenius, Kosovare Asllani och kanske också Olivias klubbkompis Mimmi Larsson om platserna.

– Det är tufft att ta plats, men det ska det vara också. Jag kan se mig själv i olika roller, lite beroende på motståndet. Jag trivs väldigt bra som yttermittfältare, men kanske allra bäst som anfallare. Under Algarve Cup fick jag och Lotta Schelin spela ihop som anfallare och det funkade väldigt bra. När man får löpa mycket. Det är gött. 

Olivia

När Olivia kom till Eskilstuna 2015 var det efter ett minst sagt struligt utlandsäventyr, där hon hade ett totalt misslyckat halvår i Bayern München.

– Det blev väldigt fel i Bayern. Jag var både skadad och sjuk under nästan hela tiden jag var där och var aldrig mig själv riktigt. Jag tror jag var sjuk en hel månad i sträck och det har aldrig hänt tidigare.

Olivia fick av förklarliga skäl få chanser i den sydtyska storklubben och när det inte gick att flytta tillbaka till Sverige direkt gick flyttlasset i stället till ryska klubben Rossijanka i Krasnoarmejsk, en bra bit sydost om Moskva, vid Volgas strand. 

– Ryssland var en riktigt häftig upplevelse, menar Olivia. Intresset för damfotboll är kanske inte så stort, men det var väldigt annorlunda och utvecklande att vara där. 

Redan under tiden i Bayern var Olivia mycket själv under de långa skade- och sjukdomsperioderna. Det förberedde henne på tiden i Ryssland. 

– När jag kom till Ryssland kunde kände jag ingen och knappt någon bland mina lagkompisar eller tränare kunde engelska. För mig som då var väldigt angelägen om att hela tiden ha folk omkring mig var det nyttigt. Jag började meditera och körde många egna pass och lärde mig ta mer ansvar för mig själv. Jag utvecklades kanske inte så mycket som spelare, jag spelade sällan på rätt position och ligan var väldigt ojämn, men som människa växte jag väldigt mycket. 

Under sommarens EM kommer Olivia möta spelare från sitt förra proffsland. Precis som hon och landslaget gjorde under Algarve Cup. Tillsammans med Italien utgör Ryssland den något svagare delen av Sveriges grupp. 

– Italien och Ryssland ska vi vinna mot, säger Olivia. Samtidigt vet man aldrig: ibland brukar vi ha svårare mot ”enklare” motstånd och vara som bäst mot de allra tuffaste lagen. Även om det kändes bra när vi vann mot Ryssland under Algarve Cup så kommer de vara bättre i EM. Men det kommer vi också.

Olivia tror att fem eller möjligen sex lag kan vinna turneringen i sommar. 

– Frankrike, England, Holland, Tyskland och vi. Har jag glömt någon? Ja, Spanien kanske. De vann i Algarve Cup och har ett väldigt fint anfallsspel, men är svagare i försvaret.

I en världstopp som blir allt bredare, och där de stora fotbollsnationerna satsar allt mer på damfotbollen, kan man undra om ett så litet land som Sverige kan fortsätta att höra till världstoppen, om vi kan räkna med fortsatta topplaceringar i mästerskapen när England, Frankrike och Holland fortsätter att utvecklas blixtsnabbt. 

– Jag tycker vi kan fortsätta att ha höga krav på oss, säger Olivia självsäkert. Vi tog OS-silver i fjol när ingen trodde på oss och vi är fortfarande minst lika bra. 

OS, ja. På något sätt är det lätt att återvända dit. Särskilt när man tänker på att Sveriges grupp i EM inte bara innehåller Italien och Ryssland utan också Tyskland, laget som snuvade Olivia och de andra på OS-guldet i augusti och som påfallande ofta varit Sveriges nemesis i stora turneringar. 

– Tyskland har varit ett spöke för oss och vi har haft svårt att vinna mot dem. Det är ett fantastiskt lag så klart, men sen tror jag också att de har fått ett mentalt övertag på oss. Som vi ska försöka bryta. Vi pratar om premiärmatchen hela tiden. Och vad vi säger är framför allt en sak – vi ska ta revansch.

Olivia Schough

Född: I halländska
Vanered 11 mars 1991.

Bakgrund: Spelade i mindre klubbar i Halland. Som 16-åring började hon spela seniorfotboll i Falkenbergs FF. Därifrån gick flyttlasset till Kopparberg/Göteborgs FC där hon var del av a-laget under fyra säsonger, bofast i de svenska ungdomslandslaget och debuterade i a-landslaget. Efter ett halvår vardera i tyska Bayern München och ryska Rossijanka, under 2014, var Schough tillbaka i damallsvenskan, den här gången i Eskilstuna United DFF. Schough var med i det svenska landslag som vann OS-silver i Rio de Janeiro 2016. 

Meriter klubblag:
3 SM-silver, 1 SM-brons

Meriter landslag:
1 OS-silver

Olivia Schough

Född: I halländska
Vanered 11 mars 1991.

Bakgrund: Spelade i mindre klubbar i Halland. Som 16-åring började hon spela seniorfotboll i Falkenbergs FF. Därifrån gick flyttlasset till Kopparberg/Göteborgs FC där hon var del av a-laget under fyra säsonger, bofast i de svenska ungdomslandslaget och debuterade i a-landslaget. Efter ett halvår vardera i tyska Bayern München och ryska Rossijanka, under 2014, var Schough tillbaka i damallsvenskan, den här gången i Eskilstuna United DFF. Schough var med i det svenska landslag som vann OS-silver i Rio de Janeiro 2016. 

Meriter klubblag:
3 SM-silver, 1 SM-brons

Meriter landslag:
1 OS-silver