Vi svenskar har alltid älskat att åka längd. Våra förfäder tog sig fram på skidor och idag är längdskidåkning en älskad folksport. Längdskidåkning är effektiv konditionsträning samtidigt som kroppens alla muskelgrupper får sig en rejäl omgång. Det är även en materialsport – du behöver skidor, pjäxor, bindningar och rätt skidvalla. Eftersom det är lätt att gå vilse i djungeln av alla termer tänkte vi hjälpa till inför skidköpet.

Så ska du tänka när du väljer skidor

Din vikt och åkteknik avgör vilken skida som passar för dig. Som nybörjare är det viktigt att skidan inte är för hård i spannet, eftersom du då riskerar att få dåligt fäste. En duktig skidåkare med bra teknik klarar därför av att åka på en hårdare skida med högre spann vilket gör att man får bättre glid när man stakar eller glider utför.

Man vill ha en skida som är lättåkt i förhållande till sin tekniska nivå. Man ska aldrig behöva kämpa för att få fäste i snön, vilket är vanligt när en nybörjare ger sig på en för hård skida.

Ett tips är att börja med att bestämma vad din utrustning får kosta, och därefter välja så bra utrustning som möjligt för din budget. En dyrare skida väger normalt sett mindre och har ofta ett bättre belag (undersida), vilket gör att glidvallan sitter bättre och du får ett bättre glid under en längre tid. Visst kan du satsa på den dyraste skidan du kan hitta även som nybörjare, dilemmat är att du inte kan dra nytta av den på samma sätt som en bättre åkare. Så satsa på en skida som passar nivån du är på just nu, men som samtidigt ger dig möjligheten att utvecklas som skidåkare.

Att hitta rätt längdskidor handlar om att hitta rätt spann (läs mer om spann längre ner). Har du fel spann på dina skidor blir din åkning lidande – oavsett om du är nybörjare eller elitåkare. Längdskidor av samma modell, längd och märke kan ha lite olika spann, det är därför viktigt att få hjälp att välja ut rätt par för just dig.

Klassisk stil eller skate?

Vad är spann?
Spann är en av de viktigaste termerna inom klassisk längdskidåkning. Spannet är den del av skidan under foten som inte har kontakt med underlaget när man står med jämn vikt på båda skidorna. Det är inom spannets fästzoner fästet ska vara – oavsett om du väljer vallningsfria skidor eller skidor du vallar på klassiskt vis. Skidan ska få ett bra grepp i snön när man överbelastar och trycker ned foten. Vid jämn belastning är det viktigt att ingen del av spannet är i kontakt med underlaget, då det motverkar bra glid.

Spannet kan mätas ut på flera sätt. Oavsett vilken metod som används är det viktigt att vara noggrann när du uppger din vikt och åkkapacitet vid köp av längdskidor. Om du väljer en skida som inte är vallningsfri markeras fästzonerna efter att spannet är uppmätt, så att du som åkare ska veta var du ska lägga fästvallan eller vallatejpen.

Låt det vara enkelt
Att vallningsfria skidor glider dåligt och bara lämpar sig för barn och nybörjare är en gammal sanning. Med ett korrekt uppmätt spann är en modern vallningsfri skida, med skin-teknik ett självklart val för nästan alla åkare – oavsett om du är nybörjare, motionär eller tävlingsåkare. Skin-skidor fungerar utmärkt i alla förhållanden då skidans skin ger bra fäste i de flesta väder och temperaturer.

Med skin-skidor är det enkelt att ge sig ut i spåret eftersom glidvalla är det enda du behöver komplettera skidorna med. Med andra ord en perfekt skida för den som har ont om tid. Skinnet håller för åkning i över 100 mil och kan även underhållas med rengöring och prepareras med en så kallad skin-glider för bättre glid när skidan glider framåt. När huden är utsliten ersätts den med en ny.

Med modern skin-teknik borde du inte längre ställa dig frågan varför du ska välja skin-skidor, utan snarare varför du inte skulle välja det.

Köp paket

Efter att ha lagt mycket tid på att välja rätt typ av skida är det vanligt att man väljer första bästa stav. Men det är värt att fundera ett varv extra. Stavar har nämligen stor påverkan på åkningen. Billigare stavar är i regel enklare i materialet, vilket gör dem tyngre och mjukare. Även handtaget är enklare på en billig stav och är ofta gjort i plast vilket gör att den blir kallare att hålla i än en stav med korkhandtag. Korkhandtag hjälper även till att transportera bort svett från handen. Väljer man att lägga en extra slant får man även en lättare och styvare stav, vilket ger dig mer kraft i isättningen och mer fart i åkningen. Det är helt enkelt roligare att åka skidor med bra stavar. Om man som nybörjare måste välja mellan att köpa en mer avancerad skida och en enklare stav, eller en medelskida och en mer avancerad stav – välj det senare.

Stavarna ska precis som skidorna vara anpassade efter din längd. Vid klassisk skidåkning ska stavarna vara runt 84 procent av din kroppslängd, medan stavar för skate bör vara runt 90 procent. I övrigt används samma typ av stavar för bägge stilarna.

Nörda ner dig i valla

Exempel: Om du har en skin-skida behöver du inte fästvalla. Så här är allt fokus på glidvallan. Nu behöver du en glidvalla som du smälter ut över belaget med ett vallajärn. Du behöver även en sickel (en skrapa) och en borste för att jobba in vallan djupt i belaget. Klart. Nu är du redo för spåret.

Det finns också glidvalla som är flytande som du borstar in i belaget istället för att behöva smälta vallan. Det är det vanligaste sättet att applicera glidvalla och är mycket enklare än det tidigare sättet.

Om du åker med skidor som kräver fästvalla måste du såklart applicera fästvalla. Här finns det två klassiska typer att välja mellan: burkvalla och klister. Burkvallan använder du när det är nysnö eller när det är äldre snö som inte smält och istället omvandlats till grövre snökristaller. Se till att följa temperaturrekommendationerna på burken. Applicerar du för varm valla kommer det börja kladda under skidan och om du har dåligt fäste så har du använt för kall valla. Lägg hellre flera tunna lager än ett tjockt.

Klistervalla lägger du i ett fiskbensmönster. Det är enklast att lägga klistret när det är varmt, därför rekommenderar vi att du lägger det inomhus.

Vallatejp

När det kommer till bindningar är det lätt att virra bort sig bland alla system och modeller. Till att börja med måste du veta om du ska åka klassisk stil eller skate. Bindningarna skiljer sig något mellan teknikerna. Ett tips är att köpa ett paket där både skida och bindning ingår – då slipper man vara osäker på att de fungerar ihop.

I dag finns det främst tre olika bindningssystem för klassisk skidåkning på marknaden: Salomon Prolink, Rottefella NNN/NIS och TURNAMIC från Fischer/Rossignol. Alla pjäxor och bindningar inom dessa system är kompatibla med varandra. Oavsett vilket system du väljer är prestandan väldigt hög. Det som skiljer dem åt är hur bindningen är fäst i skidan, om den skruvas fast direkt i skidan eller om man skjuter på den på en monteringsplatta.

Flera system (Rottefella NIS och TURNAMIC) gör det i idag möjligt att ändra läge på bindningen, framåt eller bakåt med utgångspunkt från balanspunkten. Du flyttar bindningen framåt för mer fäste, och bakåt för bättre glid.

Har du en gammal sko med Salomons SNS-system så kan du fortfarande välja ett paket med SNS-bindning, dock är det då inte kompatibelt med de tre ovanstående systemen.

Ordlista:

Spann. Den del av skidan under foten som inte har kontakt med underlaget när man står med jämn vikt på båda skidorna. Inom spannets fästzoner appliceras fästvallan.

Belag. Skidans undersida.

Skate. Åkstil som påminner om skridskoåkning i stilen, då åkaren skjuter skidorna bort från kroppen samtidigt som stavarna skjuts bakåt. Kallas även fristil.

Klassisk stil. Den vanligaste åkstilen i Sverige. Åks i preparerade skidspår, med tekniker som diagonalåkning, stakning med frånskjut, stakning eller saxning.

Skin-skidor. Den nya generationens ”vallningsfria skidor”. Smidigt och enkelt. På med glidvalla och ge dig ut i spåret.

Vallatejp. Ett alternativ till fästvalla som enkelt appliceras i fästzonen.