Det finns en jacka som passar för varje användningsområde och varje väderlek. Så hur ska man välja? Jackor designas antingen för att vara allround och passa bra för många olika ändamål eller för att uppfylla specifika krav för att fungera vid mer krävande aktiviteter. Därför är den första frågan att ställa sig vad man i första hand kommer att använda den till. Är det att hålla sig varm vid promenaden med hunden, vandra i fjällen, segla eller kanske åka off-pist? Behöver jackan i första hand bara vara varm? Eller måste den också vara vind- och vattentät? Ska den användas vid fysiskt ansträngande aktiviteter så att den behöver kunna ventilera ut överskottsvärme? Och hur är det med kraven på rörlighet?

Den andra frågan är hur mycket man kan tänka sig att betala. Materialen spelar stor roll för hur mycket den kostar. Vissa funktioner, till exempel att den är vattentät eller att den kan ventilera ut kroppsvärme, kräver olika egenskaper hos materialen. Några material har båda funktionerna, men de är också oftast dyrare. Därför är prisnivån generellt högre på tekniskt avancerade modeller. Men för de flesta användningsområden finns också billigare alternativ som räcker långt.

Lager på lager eller allt i ett?
Ska jackan både skydda mot väder och vind och isolera mot kyla? Då står valet till att börja med mellan en fodrad jacka eller en skaljacka som bärs tillsammans med ett värmande mellanlager. Om ändamålet framför allt är att hålla värmen under inte alltför krävande aktiviteter är den fodrade jackan ett bra val. Den är enkel och snabb att ta på och håller värmen bra. Nackdelen är att den inte går att anpassa till olika temperaturer och aktiviteter.

Skaljackan kan kompletteras med en liner eller något annat isolerande mellanlager efter behov. Skulle det bli för varmt, till exempel på grund av fysisk aktivitet, så kan den bäras med ett tunnare mellanlager eller helt utan. En skaljacka utan mellanlager kan dessutom fungera som fritidsjacka under höst- och vårsäsongen. För den som lever aktivt till vardags och behöver en bekväm och allsidig jacka kan en softshelljacka vara ett bra alternativ. Den är smidig och bekväm att bära, står emot vind och lättare regn och andas bra. Skaljackans anpassningsbarhet har gjort att den blivit allt mer populär.

Vatten- och vindtät jacka?
Många jackor har ett yttermaterial som skyddar mot väder och vind, det gäller tunnare vindjackor och regnjackor såväl som kraftigare skaljackor och fodrade vinterjackor. Olika material har olika fördelar och nackdelar. Ofta handlar valet om en avvägning av jackans vattenskyddande och ventilerande egenskaper: Hur mycket vatten behöver den kunna skydda mot och vilket behov finns av att ventilera ut överskottsvärme? En seglarjacka måste klara av att utsättas för blåsande vågstänk såväl som kraftigt regn. Behovet av ventilering är underordnat den vattenskyddande funktionen. För en fritidsjacka räcker det att klara lättare regn och blåst. En skidjacka måste kunna stå emot vind och väta men inte regn i någon större utsträckning eftersom den oftast kommer att användas i lägre temperaturer.

Jackans förmåga att stå emot vatten anges i vattenpelare. Det är ett mått som beskriver hur stort vattentryck ett material kan stå emot innan vattnet tränger igenom. Gränsen för vad som är vattentätt är 3 000 mm, men skyddet blir bättre ju högre siffran är. Den som ofta använder ryggsäck eller sitter ner i väta kan behöva ett plagg med högre vattenpelare för att hålla sig helt torr. Många jackor är impregnerade när de är nya. Det gör att vatten och smuts får sämre fäste och lättare rinner av. När plagget tvättas försvinner impregneringen delvis och därför kan det vara bra att impregnera jackan på nytt efter tvätt.

Membran och coating.
Enklare regnjackor av pvc eller pu är helt vattentäta men materialet andas inte alls. Det gör att vattenånga från huden stannar kvar och kan göra jackan fuktig på insidan. Mer avancerade regnjackor och skaljackor har olika typer av membran eller beläggningar (så kallad coating) som stänger ute vatten. Coating är ett ämne som appliceras på baksidan av tyget medan membran är en tunn film som lamineras ihop med tyget. Membran är konstruerade för att släppa igenom vattenånga men inte vatten i flytande form. Eftersom temperaturen är högre på insidan av jackan än på utsidan kommer fukt från kroppen att avdunsta och släppas ut, medan regn stängs ute. Avancerade membran går att laminera på mycket tunna material vilket gör att jackorna kan göras lätta och tar mycket liten plats nedpackade. För sina mest avancerade modeller anger Gore-tex en vattenpelare på minimum 28 000 mm vilket räcker mer än väl för alla upptänkliga behov.

Nackdelen är att membran ofta är relativt dyra, vilket påverkar priset på jackan. Men det går att få en liknande funktion med enklare material. Ofta är vattenpelaren bra, om än inte likvärdig, hos enklare jackor. Den ventilerande funktionen blir å andra sidan något sämre. Ta gärna en extra titt på sömmarna. Vattentäta plagg har antingen sydda eller svetsade skarvar. Om de är sydda så ska sömmarna vara tejpade för att inte riskera att släppa in vatten.

Dun eller syntet?
Jackans förmåga att skydda mot kyla beror på hur mycket av kroppsvärmen som den kan kapsla in. Ju större luftbarriär mellan kroppen och kylan, desto bättre isolering. Det finns i huvudsak två material som används i foder: dun och syntetmaterial. Dun har bäst isolerande förmåga i förhållande till sin vikt, har lång livslängd och kräver liten packvolym vilket är en fördel för förstärkningsplagg som ska rymmas i ryggsäcken. Men dun är också något dyrare och känsligare mot väta. Syntet isolerar även om materialet är fuktigt, håller sig på plats i jackan även om yttermaterialet går sönder och är något billigare. En tumregel är att dun passar bra i kallt och torrt väder och för aktiviteter som inte leder till svettning. Syntet är ett bra val för mer ansträngande aktiviteter och i fuktig väderlek. På senare år har flera tillverkare lanserat hybridplagg med både dun och syntetfoder på olika ställen i jackan. Materialet ull har också börjat användas som ett naturligt alternativ till syntet. Ull har mycket goda isolerande egenskaper, är lätt och värmer även när det är fuktigt.

Den viktiga ventileringen.
Om jackan ska användas under fysiskt ansträngande aktiviteter så är det bra om den har funktioner för att ventilera ut överskottsvärme. Det gäller både under vinterhalvåret och i varmare temperaturer på vår och sommar. Svett som avdunstar från huden kyler kroppen och plagget värmer inte lika bra när det är fuktigt. En vinterjacka som är för varm kan därför, hur konstigt det än låter, göra att man börjar frysa i liften eller i en fikapaus i skridskoåkningen. Därför har många jackor funktioner för att reglera värme beroende på väder och aktivitet. Ofta sitter dragkedjor i sidorna som kan öppna glipor mellan armhålorna och midjan. Andra jackor kan öppnas upp kring kragen.

Membran som andas, exempelvis Gore-tex, släpper ut fukt och värme och ventilerar bra så länge temperaturen inte är för låg. Men i sträng kyla kan fukten hinna kondensera innan den når ut genom membranet och bilda vattendroppar på insidan.

Rörlighet och rymlighet.
Många aktiviteter kräver att jackan inte begränsar rörelsefriheten. Därför har jackor som är avsedda för specifika aktiviteter ofta snitt och sömmar på ställen som gör att plagget följer med i kroppens rörelser, exempelvis formsydda armbågar. Paneler av stretchmaterial kan också förhindra att jackan stramar på fel ställen. Rymliga jackor upplevs ofta som mer rörelsehindrande än mer kroppsnära, men tänk på att det kan vara bra att kunna få plats med värmande mellanlager och ryggskydd. Kortare jackor ger större rörelsefrihet än längre och fungerar också bättre tillsammans med ryggsäck och sele för exempelvis klättring. Nackdelen är naturligtvis att de ger sämre skydd för nedre delen av ryggen och bakdelen.

Klädvård
Alla jackor fungerar bättre och håller längre och de sköts på ett bra sätt. Låt jackan torka ordentligt efter användning och förvara den rymligt och torrt. Undvik att tvätta för ofta. Tvättproceduren sliter på plagget och tar också bort lite av dunets naturliga fett. Ibland kan det räcka med att bara borsta av och vädra jackan ordentligt. Läs tvättråden och anpassa tvätten efter materialet. För både dun och syntetmaterial finns särskilt avsedda tvättmedel. Vänd jackan ut och in vid tvätt och se till att dragkedjor är uppdragna för att undvika att material nyps fast och dras sönder. Dun mister lite av sin fluffighet vid tvätt. Torktumla gärna med exempelvis tennisbollar för att återställa fluffigheten. Glöm inte att återimpregrena jackan när den har torkat.

Hållbarhet
Att jackan producerats på ett bra sätt, av hållbara och gärna återvinningsbara material har blivit allt viktigare för många köpare. De flesta märken har jackor tillverkade av återvunnen polyester och många har också produkter med återvunnet dun. Färgning och kemisk behandling av materialen spelar stor roll för deras miljöpåverkan.

För sina egna jackor använder Stadium bland annat en infärgningsmetod som färgar fibrerna istället för det färdiga tyget, vilket sparar stora mängder vatten. Nackdelen med funktionella jackor är att blandmaterial och tyger som är laminerade eller tejpade är svåra att återvinna eftersom de behöver kunna separeras innan återvinningen. Men utvecklingen av återvinningsbara material går i rasande fart. En enkel och tidlös design gör också att jackan får en längre livslängd och kan ärvas vidare om den blivit för liten.