• Ålder: 34 år
• Yrke: Marknadsföringskonsult
• Familj: Förlovad med Sheona
• Favoritpass: 8 x 1000 m med 5 x 200 strides
• Största bedrift: Sprungit under 31 minuter på milen efter endast ett års löpträning.
• Yrke: Marknadsföringskonsult
• Familj: Förlovad med Sheona
• Favoritpass: 8 x 1000 m med 5 x 200 strides
• Största bedrift: Sprungit under 31 minuter på milen efter endast ett års löpträning.
Victor Smångs har varit nyfiken så länge han kan minnas och att genom hela tiden prova nya saker har han kunnat kanalisera sin energi och ta sig framåt. Och vissa saker han provade bet djupare än andra.
– Jag upptäckte tidigt ishockey och satsade på den så fokuserat att jag till slut tog plats i Hammarbys elitlag. Det var på 90-talet och herregud, träningen på den tiden där var… tuff. Riktigt tuff. Men där lärde jag mig mycket som jag har haft nytta av sedan inom både skateboard, surfing och långdistanslöpning där jag ju presterat bra inom samtliga.
Det låter som om det lurar ganska rejäla prestationskrav i vassen, stämmer det?
– Mycket mer när jag var yngre än hur det ser ut nu. Jag hade större krav på mig själv att prestera när jag var ung men hade svårare att formulera för mig själv exakt hur. Det är därför som jag provat så många olika saker, tror jag. Det var också mitt sätt att göra det mer kravlöst. Nu har jag landat och när jag springer långdistans så gör jag det bara för mig själv, ingen annan. Min passion är min passion.
En krokig väg som till slut ledde fram till långdistanslöpning alltså?
– Jag har som sagt provat mig fram. Ishockey var en sport jag gillade, men jag skejtade också väldigt mycket mellan jag var 10 och 15 år. Detta prövande har varit mitt sätt att ta mig framåt. Och det har funkat. Faktum är att det bland annat var mina gamla hockeykompisar som uppmanade mig att testa långdistans, de såg väl något som jag inte gjorde då.
Och så fick du en startplats på Midnattsloppet av en slump?
– Ja, precis. Det var min systers man som skulle springa men så visade det sig att han var dubbelbokad och då fick jag hans plats. Det var några veckor innan så jag hann träna lite, och det kändes bra. Men att jag skulle springa in på 37 minuter under mitt livs första riktiga lopp hade jag inte räknat med. Och Midnattsloppet är ju dessutom ett ganska ”långsamt” lopp. Där och då trillade polletten ned; det kändes helt rätt.
– Jag upptäckte tidigt ishockey och satsade på den så fokuserat att jag till slut tog plats i Hammarbys elitlag. Det var på 90-talet och herregud, träningen på den tiden där var… tuff. Riktigt tuff. Men där lärde jag mig mycket som jag har haft nytta av sedan inom både skateboard, surfing och långdistanslöpning där jag ju presterat bra inom samtliga.
Det låter som om det lurar ganska rejäla prestationskrav i vassen, stämmer det?
– Mycket mer när jag var yngre än hur det ser ut nu. Jag hade större krav på mig själv att prestera när jag var ung men hade svårare att formulera för mig själv exakt hur. Det är därför som jag provat så många olika saker, tror jag. Det var också mitt sätt att göra det mer kravlöst. Nu har jag landat och när jag springer långdistans så gör jag det bara för mig själv, ingen annan. Min passion är min passion.
En krokig väg som till slut ledde fram till långdistanslöpning alltså?
– Jag har som sagt provat mig fram. Ishockey var en sport jag gillade, men jag skejtade också väldigt mycket mellan jag var 10 och 15 år. Detta prövande har varit mitt sätt att ta mig framåt. Och det har funkat. Faktum är att det bland annat var mina gamla hockeykompisar som uppmanade mig att testa långdistans, de såg väl något som jag inte gjorde då.
Och så fick du en startplats på Midnattsloppet av en slump?
– Ja, precis. Det var min systers man som skulle springa men så visade det sig att han var dubbelbokad och då fick jag hans plats. Det var några veckor innan så jag hann träna lite, och det kändes bra. Men att jag skulle springa in på 37 minuter under mitt livs första riktiga lopp hade jag inte räknat med. Och Midnattsloppet är ju dessutom ett ganska ”långsamt” lopp. Där och då trillade polletten ned; det kändes helt rätt.
"Putsa tider, javisst, men magin med löpning finns någon helt annanstans."
Vad är det som är så ”rätt” med löpning för dig?
– För det första har jag alltid haft bra uthållighet och det är ju naturligtvis en förutsättning för att kunna springa långt och samtidigt njuta av det och ha kul. Sen är jag ju inte den första långdistansaren som pekar på det härliga i att komma ut i naturen – eller staden för den delen – ta nya rundor, justera träningen och kosten och både se och känna förbättringarna. Putsa tider, javisst, men magin med löpning finns någon helt annanstans. Och den handlar inte om prestationen i sig, utan om dig själv.
Men något mål har du väl?
– Jovisst. Milen under 30 minuter. Det kommer.
Hur ser din träningsrutin ut?
– Mitt träningsupplägg består faktiskt mest av lugn jogg. Jag springer något pass varje dag men bara två pass i veckan består av hårdare löpning, som t.ex. intervaller. Det är en aspekt jag verkligen gillar med att vara löpare. Att även om man kommit upp på elitnivå, så är det mestadels lugn träning där man kan njuta av omgivningen.
Och var springer du mest?
– Du ser mig oftast i Nacka, Järla Sjö, Södermalm, Hammarby Sjöstad och Kvarnholmen. Dessa rundor har allt jag behöver. Riktigt fint är det också.
Jag springer också med Keep Up Running Club som är en klubb som satsar på att rekrytera och utveckla elitlöpare i Sverige.
Har du någon favorittid på dygnet då du springer?
– Ja det har jag. Min absolut bästa tid på dygnet är tidig, tidig morgon. Att få springa genom en stor stad och vara med när den vaknar är faktiskt inget annat än ren magi. Det är så otroligt härligt.
Skejtar du fortfarande?
– Nja, det händer väl. Men inte så ofta. Däremot surfar jag fortfarande när jag får chansen. Det är för övrigt väldigt bra träning; explosivitet och uthållighet i överkroppen plus benstyrka, kondition, balans och core. Superbra för att bli en bättre löpare.
Slutligen, har du några tips till dem som vill börja löpträna?
– Ta dig över den mentala startlinjen. Att börja är det svåra. Så ta det lugnt, börja försiktigt – men börja. Lär din kropp att springa, sakta men säkert, så kommer kroppen till slut att ta dig över den mentala startlinjen själv. För den finns där i varierande grad varje dag. Och gör som jag: prova dig fram. För om man bara är villig att prova så vet man aldrig riktigt vad man kommer att upptäcka.
– För det första har jag alltid haft bra uthållighet och det är ju naturligtvis en förutsättning för att kunna springa långt och samtidigt njuta av det och ha kul. Sen är jag ju inte den första långdistansaren som pekar på det härliga i att komma ut i naturen – eller staden för den delen – ta nya rundor, justera träningen och kosten och både se och känna förbättringarna. Putsa tider, javisst, men magin med löpning finns någon helt annanstans. Och den handlar inte om prestationen i sig, utan om dig själv.
Men något mål har du väl?
– Jovisst. Milen under 30 minuter. Det kommer.
Hur ser din träningsrutin ut?
– Mitt träningsupplägg består faktiskt mest av lugn jogg. Jag springer något pass varje dag men bara två pass i veckan består av hårdare löpning, som t.ex. intervaller. Det är en aspekt jag verkligen gillar med att vara löpare. Att även om man kommit upp på elitnivå, så är det mestadels lugn träning där man kan njuta av omgivningen.
Och var springer du mest?
– Du ser mig oftast i Nacka, Järla Sjö, Södermalm, Hammarby Sjöstad och Kvarnholmen. Dessa rundor har allt jag behöver. Riktigt fint är det också.
Jag springer också med Keep Up Running Club som är en klubb som satsar på att rekrytera och utveckla elitlöpare i Sverige.
Har du någon favorittid på dygnet då du springer?
– Ja det har jag. Min absolut bästa tid på dygnet är tidig, tidig morgon. Att få springa genom en stor stad och vara med när den vaknar är faktiskt inget annat än ren magi. Det är så otroligt härligt.
Skejtar du fortfarande?
– Nja, det händer väl. Men inte så ofta. Däremot surfar jag fortfarande när jag får chansen. Det är för övrigt väldigt bra träning; explosivitet och uthållighet i överkroppen plus benstyrka, kondition, balans och core. Superbra för att bli en bättre löpare.
Slutligen, har du några tips till dem som vill börja löpträna?
– Ta dig över den mentala startlinjen. Att börja är det svåra. Så ta det lugnt, börja försiktigt – men börja. Lär din kropp att springa, sakta men säkert, så kommer kroppen till slut att ta dig över den mentala startlinjen själv. För den finns där i varierande grad varje dag. Och gör som jag: prova dig fram. För om man bara är villig att prova så vet man aldrig riktigt vad man kommer att upptäcka.