Black Weekend Warm Up: -25% på skor!Black Weekend Warm Up: 25% rabatt på skor!*Villkor

Hjärnstark av träning

Hur påverkar fysisk aktivitet psyket? Anders Hansens, överläkare i psykiatri, har precis kommit ut med boken Hjärnstark som reder ut hur träning påverkar din hjärna. 

Otaliga är artiklarna i kvällspress och hälsotidningar om att träning både gör dig friskare och gladare. Den senaste forskningen visar faktiskt att det stämmer. Det är i dag vetenskapligt bevisat att fysisk aktivitet minskar psykisk ohälsa, ökar vår koncentrationsförmågan och förmåga till inlärande. Du blir mentalt yngre av att träna.

Anders Hansens, överläkare i psykiatri, skriver så här i sin nya bok Hjärnstark (Bonnier fakta): 
…Upptäckten betyder helt enkelt att hjärnan arbetar effektivare hos människor som är fysiskt aktiva och att de processer som följer av stigande ålder kan bromsas och till och med vändas så att hjärnan blir yngre. Ta en minut och fundera över det du just har läst. Läs det igen. Om det inte är tillräcklig motivation för att röra på sig så vet jag inte vad som är det.

Att vi mår bra och känner oss harmoniska efter ett intensivt spinningpass eller en löptur är inget nytt. Det vet vi i dag. Vi vet också att läkare skriver ut motion på recept. Men för första gången har man kartlagt vad som faktiskt händer i hjärnan – vilka effekterna är och varför fysisk aktivitet är en mirakelmedicin. Varje år publiceras runt 100 000 vetenskapliga studier om hjärnan. Anders Hansens skriver om en del i sin bok. Till exempel visade det sig att barn som lärde sig glosor samtidigt som de gick på ett löpband lyckades 20 procent bättre än de som satt vid ett skrivbord. Eller att ett träningspass på fem minuter förbättrar koncentrationen och minskar symptomen hos barn med ADHD.

–  Hjärnan är det organ som verkar vara det som stärks allra mest av att vi rör på oss, säger Anders Hansen. Vissa människor märker effekter på hjärnan direkt efter de har tränat, medan andra behöver mer regelbunden träning under längre tid för att det ska få någon effekt.

Anders berättar om en studie som har påverkat honom mer än andra.
–  Den här studien har faktiskt ändrat min syn på livet. Man samlade hundra 60-åringar och studerade deras hjärna i en magnetkamera. Man gjorde två grupper – där en under ett års tid fick ta promenader och den andra gruppen fick träffas lika ofta och göra övningar där de inte fick upp pulsen.

Försökspersonernas hjärna undersöktes i magnetkameran både före och efter. Samtidigt som undersökningarna gjordes fick de genomgå psykologiska tester – just för att se hur hjärnan arbetar.

– Deltagarna som hade promenerat hade inte bara bättre kondis utan hade också fått en effektivare hjärna. Hjärnan hade gjort vissa ändringar i kopplingar mellan olika lober vilket gjorde att den arbetade mer effektivt, säger Anders.

Så här fungerar det
När vi rör på oss ökar blodflödet till hjärnan med cirka 20 procent och den blir bättre syresatt. På längre sikt har regelbunden träning effekter som ökad nybildning av hjärnceller i vårt minnescentrum. Träning stärker dessutom frontalloben, där förmågor som till exempel koncentration, beslutsfattande och impulshämning finns. Hos den som motionerar regelbundet blir frontalloben bättre förbunden med andra delar av hjärnan och det är viktigt för dess möjlighet att kunna påverka och styra övriga hjärnan.

Hippocampus och frontalloben är också de delar av hjärnan som fungerar som bromspedaler för stress-systemet. Om man tränar så stärks båda dessa delar och lugnar alltså ner oss. Träningen lär kroppen att inte reagera så starkt på stress.

Något som hjärnforskningen lägger mycket fokus på är signalproteinet BNDF (Brain-derived neurotrophic factor). Vissa kallar det ett mirakelmedel för hjärnan. BNDF skyddar hjärncellerna och gör att nya hjärnceller bildas, samtidigt som det stärker kopplingen mellan hjärnceller, vilket är viktigt för inlärning och minne, och gör hjärnan mer flexibel och hindrar cellernas åldrande. Man vet i dag att BDNF-nivåerna är låga vid depression – och ökar vid tillfriskning.

– Det går inte göra en medicin av detta tyvärr, för då måste man spruta det direkt in i hjärnan. Men det finns en annat sätt att öka sin BDNF-nivå, säger Anders.

Hur då? Naturligtvis genom fysisk aktivitet. Det har visat sig att under intervallträning så sprutar hjärnan ut BDNF.

–  Den största myten är att man måste träna mycket för att få hälsoeffekter. Hjärnan räknar varje steg. Om du bara rör på dig i fem min så är det bättre än ingenting. Men om du vill få bra effekt på hälsan bör du promenera i minst 30 minuter. Men det allra bästa för hjärnan är att springa eller liknande minst tre gånger i veckan. Att få upp pulsen rejält är också viktigt. Fokusera på konditionsträning. Styrketräning är naturligtvis också bra, men konditionsträning ger bäst effekt, säger Anders.

På lång sikt verkar också intervaller och annan intensiv träning vara bra för hjärnan. En anledning är just att tillförseln av BNDF ökar.

– Men det viktigaste av allt är att man ska fortsätta. Hjärnans strukturella förändringar tar tid. Precis som till exempel antidepressiv medicin inte har en omedelbar effekt så tar det lite tid innan träningen bygger nya blodkärl och förstärker kopplingsmönstret mellan hjärnans olika delar. Du som tränar regelbundet ett par gånger i veckan under ett halvår kommer märka stor förändring, säger Anders.

Anders Hansens

Ålder: 42
Bakgrund: Överläkare i psykiatri och ekonom från Handelshögskolan.
Aktuell med: Boken Hjärnstark, Bonnier Fakta.

Tränar helst: Tennis
Äter helst: Indiskt
Bästa nybörjartipset: Gör precis vad du vill, hitta nåt som är kul eller i alla fall mindre tråkigt, bara du rör dig. Det handlar inte om att vara sportig utan att din hjärna – och därmed du – ska fungera så bra som möjligt.

Anders Hansens

Ålder: 42
Bakgrund: Överläkare i psykiatri och ekonom från Handelshögskolan.
Aktuell med: Boken Hjärnstark, Bonnier Fakta.

Tränar helst: Tennis
Äter helst: Indiskt
Bästa nybörjartipset: Gör precis vad du vill, hitta nåt som är kul eller i alla fall mindre tråkigt, bara du rör dig. Det handlar inte om att vara sportig utan att din hjärna – och därmed du – ska fungera så bra som möjligt.