Den perfekta kombinationen av sport och funktion – men också en symbol för grupptillhörighet och modemedvetenhet. Men vad är det med just sneakers som väcker habegäret? Låt oss backa bandet…

En titt i backspegeln
Efter första världskriget var framgångsrika idrottare ett sätt för nationer att demonstrera sin styrka. Man skulle springa snabbast och hoppa högst. På atleternas fötter satt en ny slags sko – en lätt tygvariant med gummisula. Redan 1917 designade amerikanen Marquis Mills Converse: en enkel canvassko med tydliga sömmar och fet gummisula. Converse All Star fick sitt stora genomslag i mitten av 1930-talet när basketspelaren Charles ”Chuck” Taylor gav modellen tummen upp.

Snart blev gymnastikskon en sko för folket. På andra sidan Atlanten satt bröderna Adi och Rudolf Dassler och skissade på framtidens sportskor. Efter andra världskrigets slut skiljde sig bröderna åt – Adi startade Adidas och Rudolf Puma. Under 1950-talet blev den enkla tygskon, tillsammans med t-shirten och blåjeansen, en del av vardagskostymen.

En modell som aldrig går ur tiden är Converse All Star.

När en träningsboom svepte över 1970-talet USA blev sedan ett par skor med räfflad gummisula och en ”swoosh” ett måste. Nikes inträde på marknaden i början av 1970-talet förändrade allt. Deras första löparsko, Nike Cortez, lanserade i flera färger och blev snabbt populär på såväl löparbanor som på nattklubbarnas dansgolv. Med deras slogan ”Just do it” pumpade de sina kunder fulla av självförtroende. Att bära Nike var i första hand ett stärkande mode-statement. Med ett par Nike på fötterna var ingenting omöjligt.

Några år senare släppte den amerikanska rapgruppen Run-DMC singeln ”My Adidas”, där de rappade ”We make a mean team, my Adidas and me”, iförda kritvita Adidas Superstars och träningsoveraller. Sneakers handlade inte längre om att hoppa högt eller springa snabbt. De hade blivit en symbol för frihet och ungdomlig livskraft – och en vägran att växa upp.

1984 skrev Nike ett femårskontrakt med en då 21-årig basketspelare vid namn Michael Jordan. De designade en hög sko han använde under sina succéår i Chicago Bulls. De svartröda Air Jordan 1 är i dag en raritet och blev startskottet för en samlingskultur som växte sig allt starkare under 1990-talet. För ett så kallat ”sneakerhead” är skon i första hand ett samlarobjekt, något man bär vid enstaka tillfällen och vårdar i originallådan.

Sneakerföretagen såg tidigt potentialen och började producera limiterade modeller, vilket har gjort utbudet enormt. 1970 fanns det fem modeller att välja mellan i skohyllorna – i dag kan du själv designa dina skor efter önskemål.

Sneakern är både funktionell och glamourös
Med tiden har också sneakern tagit sig in i de riktigt fina salongerna. När italienska modehuset Gucci 1984 satte sin logotyp på en vit tennissko var de före sin tid. I dag har de flesta stora modeföretagen insett sneakerns stora potential. Likaså står kändisarna på kö för att designa ett par. De senaste åren har de stora sneakersaktörerna lyckats fånga upp tunga namn som till exempel Travis Scott, Beyoncé, Pharell och Kanye West vilket bevisar sneakerns fascination långt bortom sportens värld.

Tidigare år har vi fått se prov på spännande samarbeten som till exempel Dior och Nike samarbete som resulterat i The Air Dior – en uppdaterad variant av den ikoniska modellen Air Jordan 1. Kända namn i all ära. De stora sneakersföretagen ser inte bara till att hänga med i svängarna vad det gäller vem som det pratas om utan också vad det pratas om. Ett exempel på det är: Adidas samarbete med Parley for the Oceans. Parley for the Oceans är en hållbarhetsplattform som samlar in plast från världshaven och återvinner till nya material. I slutet av 2017 lanserades därför deras första Originals-sneakern gjord med återvunnen plast från haven.


Air Jordan I High OG Dior. Foto: Nike.

Sneakers kan i dag vara både dyra och spektakulära, men det är inte där den stora dragningskraften sitter, utan snarare i dess position som det kanske mest demokratiska plagget. De sitter ju på allas fötter. När Adidas för några år sedan återlanserade sin avskalade tennissko Stan Smith, lanserad första gången 1971, blev den snabbt modevärldens mest populära sko. För en relativ liten peng har man i alla tider med hjälp av ett par gympaskor kunnat signalera status och grupptillhörighet. Alla ungdoms- och subkulturer har sina egna märken och modeller. Punkarna med sina nedslitna All Stars och hiphoparna med boxfräscha Adidas. Och så har det fortsatt.

Men en kärlekshistoria mellan subkultur och sneaker sticker trots allt ut lite extra. Det hela började i 60-talets Kalifornien då bröderna Paul Van Doren och Jim Van Doren öppnade upp en liten butik i kaliforniska Anaheim där de sålde enkla canvas-skor med slitstark sula i gummiförstärkning vid tån. Egenskaper som förväntades komma att fånga skejtarnas uppmärksamhet. Och visst blev det så. Ryktet spred sig snabbt bland unga skateboardåkare i området, och under tidigt 70-tal sprider sig även skateboardkulturen ut sig över USA vilket banar vägen för en framgångsrik framtid. Skateboardåkarnas signatursko var här – och Vans var namnet på allas läppar.

Sneakern har gått från idrottsplagg till funktionell vardagssko till modemåste på några årtionden. I dag är den allt det på en och samma gång. Fabrikanterna utmanar sig själva för att ta fram nya högteknologiska löparskor samtidigt som allt fler gamla modeller får nya liv som fotklädnader för modemedvetna. Sneakers har, i alla fall sedan den slutade vara enbart en sko för sportutövare, alltid vacklat mellan funktion och form. Aldrig mer så än just nu: å ena sidan anstränger sig sportklädesföretagen mer än någonsin för att utveckla ultralätta sulor och olika sätt att få skorna att ”andas”, å andra sidan har de hela avdelningar som förvandlar gårdagens idrottsskor till lätt nostalgiskt mode.

Hemligheten bakom sneakerns framgång
Precis som modevärlden i stort, men kanske än snabbare och mer intensivt, rör sig sneakersvärlden också i cykler. Skogiganter som Nike, Adidas och Reebok använder ofta ett-steg-bakåt-två-steg-framåt-metoden: genom att ge ut gamla modeller på nytt revitaliserar man märket och intresset för det. Däremot har skornas roll förändrats på bara ett decennium: då var de högteknologiska idrottsverktyg i framkant, nu är de förmodligen snarare nostalgiskt laddade vardagsskor. Det som har varit först och främst en sportsko kan alltid snart vara mode.


Populära Nike Air Force 1 finns i flera olika färger och färgkombinationer. Foto: Nike.

En annan av sneakerns styrkor är dess bredd i utseende. Hög eller låg sula? Höga eller låga skaft? En- eller flerfärgade? Kontrasterande eller harmoniserande detaljer? Snören eller kardborrband? Sneakern går att variera i all oändlighet. De senaste årens trend med helvita, eller i väldigt hög utsträckning vita, sneakers håller i sig, ivrigt framdriven av återlanseringen av klassikern Adidas Stan Smith. Samtidigt som den på sina håll också utmanas. Adidas har på senare tid inte bara experimenterat med färgglada detaljer på den vanligtvis så klassiskt stilrent vita modellen, utan gjort enfärgade Stan Smiths i färger som ”power red” och ”onix”.

En annan trend som dominerat under de senaste åren är höga och grova sulor. En trend som var i ropet redan i slutet på 80-talet, inte minst under 1987 då den klassiska Nike Air Max lanserades för den internationella marknaden. Skon blev snabbt en snackis och en enorm försäljningssuccé – alla talade om den moderna löparskon med ett unikt dämpningssystem och luftkudde i sulan. Framtidens sneaker var ett faktum. Sedan första lanseringen har otaliga modeller med det unika dämpningssystemet släppts och prytt både en och annan fot världen över.

Härliga retrovibbar med Adidas Continental 80. FOTO: Adidas.

Ständigt uppdaterad, ständigt nostalgisk
Sneakern är precis som dess bärare - i ständig rörelse. Att sneakern fortsätter att vara en symbol för ”den senaste snackisen” är med andra ord inte alls särskilt konstigt. Det handlar om tillhörighet. Och om att för en kort stund känna sig lite coolare än alla andra när man går ner för gatan.

Sneakers dam

Sneakers herr

Sneakers barn